Författare: Annelie de Cabo y Moreda, Charlotta Holmström och Jari Kuosmanen (red:er) (2021) Recensent: Siw Blom
Detta är en bok som borde ingå i människovårdande, sociala, polisiära och pedagogiska utbildningar. Genom att läsa denna bok har jag fått upp ögonen för hur komplex frågan kring sexköp är. Antologin är baserad på aktuell forskning och intervjuer av säljare och köpare vilket gör den mycket trovärdig. Det jag i vissa avsnitt behöver jobba med är det akademiska språket men jag ser det som att jag fått till mig ytterligare en värld.
Till grund för boken ligger dels sexköpslagen från 1999, en lagstiftning som kriminaliserar handlingen att köpa sex men inte ser säljandet som kriminellt. Ambitionen med lagen har varit att bekämpa sexhandel, en handel som i sin grund vilar på makt, ojämlikhet och ojämställdhet mellan kvinnor och män och mellan säljare och köpare. Länder som Finland, Norge, Island, Kanada, Frankrike, Irland och Israel har följt efter Sverige genom att införa partiell eller full kriminalisering av sexköp. Lagstiftningen föregicks av en debatt som sträckt sig över årtionden kring hur samhället skall hantera frågan om sexhandel- med repressiva åtgärder eller sociala insatser. Den svenska regeringen gav i uppdrag till länsstyrelsen i Stockholms län 2013 att ansvara för kartläggningen av prostitution i Sverige. Det arbetet inleddes med en konferens dit svenska forskare med kunskap i ämnet inbjöds. Utifrån den konferensen bildades forskningsnätverket FOSME (Forskning Om Sex Mot Ersättning) där bland andra denna boks författare ingår och som nu presenterar sina resultat och reflektioner.
Författare till de olika avsnitten är Annelie de Cabo y Moreda, Charlotta Holmström, Jari Kuosmanen, Jens Rydström, NiinaVuolajärvi, Narola Olsson, Anna Hall, Mikaela Starke, Isabelle Johansson, Petra Östergren, Emilia Ljungberg och Ylva Grönvall. Författarna är alla aktiva som doktorander, juniora och seniora forskare och som universitetslärare vid olika enheter i Sverige och USA.
I det första kapitlet, Sociala rörelser i motvind – nordiska sexarbetare och deras allierade 1970-2020 var det spännande att läsa om svängningarna i Norden, om sexarbetares möjlighet till organisering och dess allierade och hur det i Sverige varit störst motsättning mellan synen på organisering. Att sträva efter skadereduktion eller nolltolerans.
I kapitel två, Styrning i omsorgens namn- den nordiska modellen och dess repressiva konsekvenser för personer som säljer sex blir det tydligt för mig att jag haft en för ensidigt positiv bild av sexköpslagen som beskyddare av personer som säljer sex. Jag har inte haft bilden klar för mig att 70 % av de som säljer sex är migranter och då även hamnar under utlänningslagar. De vistas på turistvisum i landet och beskriver hur de upplever sig jagade och kontrollerade av polis. Och att det finns en uttalad rädsla för polisen vilket en svenskfödd person inte uttrycker på samma sätt. Konsekvensen av detta blir kriminalisering av personer som kommer från länder utanför EU eller EES och som säljer sex. Trots att jag varit volontär i Talita som vänder sig till migrerade kvinnor som säljer sex var det först när jag läste detta kapitel av Niina Vuolajärvi som jag kunde förstå deras dubbla utsatthet.
Brott och skam-stigmats betydelse vid rättsfall om köp av sexuella tjänster, kapitel 3 belyser stigmat för både säljare och köpare och väcker frågan hur det styr i rättsprocessen. Vid konstaterat brott mot sexköpslagen kan personen erkänna på plats och dömas till strafföreläggande, om personen nekar till brott blir följden förhandling i Tingsrätten med ökad publicitet som följd. 80 % av de personer som dömts för brott mot sexköpslagen mellan 1999 och 2019 har valt att erkänna ”på plats” och har då dömts till strafföreläggande. Viktigt är att författaren lyfter fram dilemmat med att erkänna på plats. I mitt arbete som psykoterapeut har jag mött personer som blivit oskyldigt anklagade för sexköp och som valt att erkänna brott endast för att undvika åtal. Här ser jag att polisen är i en maktposition vilket jag anser är en skörhet i vårt rättssystem.
Kapitel 4 ”Värdigt offer” eller själv skyldig? – diskurs och praktik i samhälleliga responser på våld i samband med sex mot ersättning. I detta kapitel fastnar jag för ordet osörjbart, en beskrivning av värdet på en person som säljer sex. Är en existens osörjbar finns det ingen kränkning eller något våld som inte är rättfärdigat. Författaren beskriver utifrån intervjuer med personer som säljer sex att de agerar på olika sätt för att inte bli betraktade som ” den prostituerade” eller ”horan” för att på så sätt kunna skydda sig mot våld. Så ju mer objektifierad personen blir ju farligare är det. Det som för mig är upprörande är att köpa sex är ett brott mot den allmänna ordningen och inte ett brott mot individen vilket gör att sexsäljaren inte får brottsofferstatus. Här tycker jag att vi på en samhällelig nivå stödjer tesen att en sexsäljares liv är osörjbart och att prostituerade inte kan våldtas, de förväntas inte ha några gränser.
Kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som brottsoffer – en studie av utsatthet, autonomi och rättssäkerhet i kapitel 5 blir jag berörd av svårigheten i att kvinnorna som säljer sex och som har en funktionsnedsättning upplever sig få ett ökat egenvärde, ökad autonomi och ökad social tillhörighet. Vidare personalens dilemma att på ett boende agera mot att kvinnan får manliga besök när hon uttrycker att det är hennes vilja. För mig ger det tanken att denna målgrupp är isolerad i samhället och därmed mycket sårbar.
Vem avgör? – om ansvar och brottsförebyggande åtgärder när sexköp är olagligt i det här kapitlet delar författaren de material de fått fram vid intervjuer av 18 mäns och tillika sexköpares tankar kring hur de kan skydda sig från att köpa tjänster från en kvinna som utsätts för trafficking. Männen anser inte att köpa sex kan ses som trafficking. I intervjuerna framkommer att de önskar sex med en kvinna som vill sälja sex och som är intresserad av sin kund. Jag blir överraskad av att det finns en önskan om en form av ”kärlek” mellan parterna. Att det inte räcker med en utlösning. Författarna betonar att de män som valde att ställa upp på intervjuerna var intresserade av att prata om känsliga och personliga erfarenheter vilket troligen inte alla kunder har.
”Normala” kvinnor säljer sex? – normer och gråzoner i betald dejting, forskaren har intervjuat 8 kvinnor som använt sig av den tyska appen Ohlala som för samman användare för ”betalda dejter”. En mycket aktuell fråga som ställs är: online-dejting är det en form av sexhandel? Appen försöker tona ned betoningen att det är sexhandel och jämför sig med dejtingappen Tinder. Kvinnorna uttrycker att de upplever att männen vill ha en ”normal kvinna”, inte en professionell.
Otrohetens matadorer-om hur män i parrelationer resonerar om sina sexköp i detta kapitel presenteras det material som framkommit vid 23 intervjuer med män som köpt sex och som samtidigt levt i heterosexuell parrelation. Att köpa sex beskriver några av männen som likvärdigt med att onanera. Det är inte att vara otrogen. Frågan som väcks i mig blir: vad representerar kvinnan för dessa män? De blir objektifierade i än högre grad, dessutom önskade männen ett ökat emotionellt gensvar från kvinnan som sålde sex mer än vad forskningen visat tidigare. Vad som också kommer fram är att männen sliter under oket av att uppfylla maskulinitetsnormen, att ta initiativ till sex i sin relation och se till att den “passiva” partnern får sin njutning. I detta finns hela tiden en smärtsam risk att bli avvisad.
Om genus, sexualitet och klass när man säljer sex till män, syftet med det här kapitlet var att undersöka hur män som säljer sex skapar mening av sina erfarenheter i relation till normer om genus, sexualitet och klass. Kapitlet bygger på de intervjuer som är gjorda med män som säljer sex. Det är betydligt färre studier gjorda på män som säljer sex till män än vad det är på kvinnor som säljer sex. Detta trots att några svenska studier visat att män som någon gång sålt sex är fler till antalet än kvinnor som på liknande sätt sålt sex. Fokus i debatten att sälja sex har legat på den prostituerade kvinnan som ett offer medans en man som säljer sex har en betydligt högre status. Diskussionen i kapitlet där flertalet av männen ej vill se sig som prostituerade inte heller som sexarbetare då de markerar att de har ett annat arbete och som en av de intervjuade sa att ”jag säljer min tid” ibland blir det sex men kunden betalar inte mer.